BEHANDLINGSMETODER

Vid alla placeringar på Vilhelmsro görs uppföljning och utvärdering med hjälp av evidensbaserade bedömningsinstrument. Skattningarna görs vid fem tillfällen: i samband med inskrivning, ca 6 månader in i placeringen, i samband med utskrivning och ett år efter utskrivning.

FIT- Feedback informed treatment

Vilhelmsro lägger stor vikt vid att de personer som får stöd av oss uppmuntras till att aktivt påverka innehållet i våra insatser. De synpunkter och önskemål som framkommer ska ligga till grund för behandlingsarbetet. För att säkerställa detta använder vi oss av FIT, Feedback Informed Treatment som är ett enkelt sätt att skatta sig själv och sin behandlare och på så vis få användbara mått för att följa upp status och kvaliteten i den arbetsallians som skapas mellan behandlare och klient.

METODER

På Vilhelmsro arbetar personalen behandlande gentemot de placerade barnen och ungdomarna utifrån;

•  DBT
•  rePULSE

Och stödjande gentemot de placerade barnen och ungdomarna utifrån;

•  Lågaffektivt bemötande (LAB)
• ADL-träning för stödjande insatser. 

Syftet är att vi på Vilhelmsro genom våra behandlingsinsatser stödjer den unge att skapa/återskapa ett beteendemönster som ger den unge rätt förutsättningar i livet och skapar sunda strategier vid hantering utav känslor och genom våra stödjande insatser utforma en individanpassad vardag som är gynnsam för den unge och som är möjlig att återskapa efter placering.  

Detta sker samtidigt som barnet/ungdomen ges stöd för att utveckla sina färdigheter gällande hygien, fritidsaktiviteter, skolgång utifrån dennes individuella behov och av trygga vuxna enligt lågaffektivt bemötande. 

Vi arbetar nära socialtjänst genom uppföljningsmöten och nära vårdnadshavare för uppföljning och umgänge under placeringstiden. 

Vi strävar efter att placeringstiden ska vara så kortvarig som möjligt utifrån den enskildes ärende och behov. 

Nedan följer kort beskrivning av DBT, Repulse, LAB och ADL. 

DBT:

“Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Ett centralt KBT-antagande är att beteenden, tankar och känslor är nära förbundna med varandra och att förändring av exempelvis beteenden leder till förändring i tankar och känslor. DBT innefattar även influenser från zenbuddhistisk filosofi såsom träning i medveten närvaro (eng. mindfulness) och är en av de terapiformer som brukar kallas ”tredje vågens KBT” eller kontextuell KBT. Termen ”dialektisk” speglar de två polerna acceptans och förändring, som båda ses som nödvändiga i behandlingen. Terapeuten bekräftar, stöttar och accepterar patienten där hon befinner sig för stunden och leder henne samtidigt framåt genom att ge konkreta verktyg till förändring. Patienten å sin sida lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring.” (socialstyrelsen 2021)

rePULSE:

Målgruppen för rePULSE är barn, ungdomar och vuxna som behöver hjälp med att hantera sina tankar, känslor och beteenden.

rePULSE utgår ifrån en grundläggande struktur bestående av tio individuella samtal. Under samtalen ”forskar” man tillsammans kring hur olika tankar, känslor och beteenden hänger samman för att sedan hitta alternativa sätt att agera på. Bristande impulskontroll eller träning av sociala färdigheter, kan vara exempel på teman som samtalen handlar om. (Socialstyrelsen, 2021)

LAB (lågaffektivt bemötande):

Ett lågaffekivt bemötande är en icke-konfronterande metod som tillämpas i situationer där ett utmanande beteende dyker upp, det vill säga ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör personen själv eller andra personer till exempel medarbetare. Lågaffektivt bemötande är en aktiv pedagogik där vi hela tiden ska analysera, planera och utvärdera. Det betyder att vi ständigt analyserar hur vi arbetar ”före, under och efter”. Vi arbetar med tydlighet så att den berörda personen alltid vet och förstår vad som ska ske.

ADL (aktiviteter i dagliga livet):

Personlig ADL (Aktiviteter i dagliga livet) handlar om aktiviteter som alla människor regelbundet utför i sitt hem. Aktiviteterna kan ske självständigt eller med hjälp av någon annan person. På Vilhelmsro så utgår vi ifrån att en välfungerande dygnsrytm, kost- och motionsvanor samt fritidssysselsättning utanför boendet är avgörande för den unge att känna motivation för behandling under placeringen. Därför stödjer vi de unga under placering med ex;

• Att äta och dricka (på regelbudna tider)
• Klä på och klä av sig (anpassa klädsel efter väderlek och efter planerad aktivitet)
• Sköta sin personliga hygien 
• Träning i dygnsrytm
• Daglig motion
• Exponering för nya aktiviteter och utevistelse

Vårdtid

Våra behandlingsmetoder börjar vid inskrivning. Från dag ett startar arbetet med barnets och familjens problematik – alltid med sikte på att barnet ska kunna bli placerbart i familj.

Utskrivning

En tredje datainsamling om barnet görs vid utskrivning med samma formulär som vid inskrivning. Utskrivningsvärden för barnet kan jämföras med värdena vid inskrivning. Man kan då svara på i vilken grad situationen för barnet förbättrats.

Uppföljning

Uppföljning av placeringen sker ca ett år efter utskrivning. Då görs samma typ av datainsamling som vid in-och utskrivning, men kompletteras med information om barnets sociala situation, så som fritid, skola, familjesituation etc. Hur ser barnets situation och beteende ut nu jämfört med inskrivning/utskrivning?